Sammanställning och analys

ALLAS BARN OCH UNGA I ARVIKA

Sammanställning och analys av aktörers upplevda nuläge för barn och unga i Arvika

En sammanställning av material och diskussioner från den första workshopen i innovationsprocessen “Allas barn och unga i Arvika” den 17 september 2020, Ritz i Arvika. Analysen är skriven av Lizen Alestam, Karlstad Innovation Park och Siri Hasting, Hyresgästföreningen. Vill du få analysen i en PDF skickad till dig så kontakta oss.

INTRO

Följande är en sammanställning av material och diskussioner från den första workshopen i innovationsprocessen “Allas barn och unga i Arvika” den 17 september 2020 på Ritz i Arvika. Det är en översiktlig sammanfattning för att presentera bakgrund, aktörernas nuläge och utmaningar kopplat till barn och unga i Arvika. Sammanställningen är till för att användas som underlag i innovationsprocessen och är kompletterad med analyser skrivna av processledarna.

BAKGRUND

Efter Co-days Social innovation Värmland i februari 2020 på Karlstad Innovation Park påbörjades ett förutsättningslöst samtal mellan Hyresgästföreningen, Brottsofferjouren Värmland och Rädda Barnen kring ämnet barn och ungas levnadsvillkor i Värmland. I samtalet uppkom att en hög andel barnfamiljer vräks i Värmland, där bland annat Arvika utmärktes både regionalt och nationellt. Då både Hyresgästföreningen och Innovation Park jobbar operativt i Arvika låg det nära till hands att undersöka frågan om det fanns en bred process för att jobba långsiktigt och förebyggande för barns och ungas levnadsvillkor. Dessutom leder Innovation Park plattformen Social innovation Värmland som är en bas för att jobba tvärsektoriellt och långsiktigt med social hållbarhet och med samhällsutmaningar.

Vi kunde konstatera att det saknades samtal som involverar många olika aktörer med syftet att arbeta långsiktigt och förebyggande med barn och unga i Arvika för att hitta nya lösningar på Arvikas samhällsutmaningar.
I september påbörjades en öppen innovationsprocess för aktörer som jobbar med och för barn och unga i Arvika. Den 17 september arrangerade Innovation Park och Hyresgästföreningen, genom Social innovation Värmland, en undersökande workshop där 30 personer från 18 olika organisationer träffades. Syftet med första träffen var att starta upp ett brett och undersökande samtal om aktörernas nuläge kopplat till barn och unga samt de hinder som de stöter på för att uppnå sina uppdrag.

Alla deltagare hade på förhand fått ett mail för att förbereda sig på följande frågeställningar:
– På vilket sätt är din roll för barn och unga är viktig?
– Hur upplever du och din organisation nuläget för barn och unga i Arvika?
– Beskriv en utmaning som du stöter på i din roll/ditt ansvarsområde där din
organisation/du som person inte når ända fram, det vill säga inte hjälper barnet eller ungdomen på ett sätt som du skulle vilja för barnet/ungdomens bästa.

Efter en introduktion om varför Hyresgästföreningen och Innovation Park startat innovationsprocessen samt om grundförutsättningar för innovation delades deltagarna in i sex mindre grupper för att samtala om ovanstående frågor. Direkt efter samtalen skrev var och en av de medverkande ner sina anteckningar och svar som och sammanfattas och analyseras nedan.

 NULÄGE

Efter en sammanfattning av de utmaningar som organisationerna upplever för barn och unga i Arvika hittade vi dessa teman: Utanförskap och klyftor, psykisk ohälsa, otrygghet och brist på mötesplatser/aktiviteter.

#1 UTANFÖRSKAP OCH KLYFTOR

Nästan alla har berört ämnet utanförskap vilket innefattar att barn och unga lever i utsatta livssituationer och saknar delaktighet i samhället. Uppfattningen är att det kan vara en följd av de stora skillnaderna i levnadsvillkoren, men även ett socialt utanförskap till följder av boendemiljö, våld, dålig psykisk och fysisk hälsa, brist på resurser och möjlighet till delaktighet. En orsak till detta kan vara föräldrarnas livssituation som påverkar att barn hamnar i socialt utanförskap. I detta utanförskap kommer även temat klyftor in. Många upplever att barn och unga i Arvika har väldigt olika förutsättningar vilket leder till att det blir stora klyftor mellan dem, både socialt och i skolan. Det finns också en känsla av att samhället är segregerat.

#2 OTRYGGHET

Det näst största temat är otrygghet, många beskriver en avsaknad av de vuxnas närvaro vilket kan leda till otrygghet. Upplevelsen är att de vuxna prioriterar bort barnen och har dålig kunskap i vad barnen behöver. Det beskrivs att kommunikationen mellan vuxna och barn är dålig eller saknas helt.

#3 PSYKISK OHÄLSA

Det upplevs att barn och unga lider av psykisk ohälsa men även att det ofta finns i familjesituationen. Till det kan läggas effekter av andra teman som har berörts under workshopen så som skolstress, missbruk eller påverkan från sociala medier.

#4 BRIST PÅ MÖTESPLATS OCH AKTIVITETER

Efter att ungdomsgården stängt har förståelsen ökat för att det saknas en plats där de unga kan umgås utanför skoltiden. Det finns brist på mötesplatser för de unga, vilket resulterar i frustration och skadegörelse. Även avsaknaden av fritidsaktiviteter, främst för ungdomar lyfts fram. Det anses även vara en brist på variation bland de fritidsaktiviteter som finns.

ANALYS AV NULÄGE

Slutsatsen vi kan dra av detta är att många lever i utanförskap och att otryggheten bland barn och unga är stor. Detta skulle kunna förklaras av barn och ungas olika uppväxtvillkor och de förutsättningar som finns i Arvika. Trygghet är en stor förutsättning för ett jämlikt och starkt samhälle. Trygghet hjälper till att minska klyftor, bryta segregation och minska brottsligheten. Alla dessa teman går i varandra och påverkar varandra. Psykisk ohälsa kan leda till utanförskap, men utanförskap kan även leda till psykisk ohälsa. Bristen på de vuxnas närvaro påverkar de ungas liv.
För att bryta dessa mönster behövs tidiga insatser. Avsaknaden av en trygg plats efter skoltiden och bristen på attraktiva fritidsaktiviteter påverkar barn och ungas livssituation negativt. Det är också en bidragande faktor till utanförskap, otrygghet och psykisk ohälsa.

UTMANINGAR

När vi sammanfattar de utmaningar som organisationerna tagit fram hittar vi fyra tydliga teman som alla hör ihop. Dessa teman är: Stuprör, resursbrist, brist på förebyggande arbete samt att nå ut till barn och unga.

#1 STUPRÖR

Stuprör (funktions- eller sektorsuppdelning) beskrivs som en av de största utmaningarna som nästan alla organisationer stöter på. Antingen handlar det om stuprör inom organisationen – det vill säga att många frågor hamnar mellan stolarna då frågan varken är den ena eller den andres ansvar. Eller att stuprör i andra organisationer gör det svårt med samarbeten. Stuprören upplevs skapa låsningar av olika slag. Ibland är det generella saker som hindras, exempelvis utveckling, nytänkande och samskapande. Ibland är det väldigt konkreta saker som hindras av stuprör; tillträde till skolan, olika stöd från kommunen och samarbeten mellan myndigheter. Det finns olika aspekter som skapar stuprören. Mycket handlar om traditioner – exempelvis inom äldre organisationer och organisationer som omges av mycket lagar och regler. Även könsnormer och ansvarsfrågor beskrivs som en orsak till stuprörstänkande.

#2 RESURSBRIST

Det är tydligt att resursbrist är en utmaning för de flesta. Resurser kan handla om; tid, pengar, lokaler, kunskap och engagemang. Bristen på tid kretsar till stor del kring att det helt enkelt finns för många frågor att ta tag i, och varje organisation har svårt att ta hand om allting själva. Tidsbristen handlar också om att den schemalagda tiden inte alltid är den som fungerar för att lösa problemen. “Allt går inte att lösa mellan 6:15 och 18:30 måndag till fredag”.

#3 FÖREBYGGANDE ARBETE

Bristen på förebyggande arbete och det förebyggande arbetets kvalitet ses också som stora utmaningar. Ofta fokuseras resurser på att lösa pågående problematik (brandkårsutryckningar) av olika slag, men arbetet som hindrar problemen från att uppstå från första början är inte lika prioriterat.

#4 NÅ UT TILL BARN OCH UNGA

Den fjärde utmaningen handlar om att nå ut till målgruppen men även till aktörer runt målgruppen. Här beskrivs problematik som att engagera barn och unga, att nå ut med aktiviteter till barn och unga samt att kunna ge barn och unga information om deras rättigheter och hur de kan få hjälp med olika saker. Även att nå ut till barn och ungas föräldrar (vårdnadshavare) beskrivs som en utmaning.

ANALYS AV UTMANINGAR

De fyra, stora utmaningarna hakar på många sätt i varandra. Stuprör, resursbrist och brist på förebyggande arbete hänger samman. Stuprörstänket leder till att det mesta hålls inom sin organisation. Det är mycket få organisationer som har tillräckligt med resurser själva för att lösa stora samhällsproblem. Någon organisation har tid men inte pengar, en annan har pengar men inga lokaler och en tredje har lokaler men inte tid. Ett brytande av stuprören och mer av ett samarbetstänk skulle ge mer resurser till arbetet. Det är också ofta resurser som fattas för att kunna utföra ett bra förebyggande arbete. Anledningen till att vi ofta behandlar symptom snarare än orsak är att vi inte har tiden eller pengarna att lägga ner på att hitta orsaken. Utan en tydlig orsaksbild blir det förebyggande arbetet omöjligt. Även i de fall där vi har en orsaksbild kan resurserna ändå “ätas upp” av att släcka bränder som pågår i stället för att förebygga nya. Att nå ut är problematiskt på många sätt. Ofta vill vi nå de som som är allra längst ifrån oss. Barn som kanske inte har rätten till sin egen fritid, unga som har hamnat snett och endast umgås med likasinnade, även föräldrar som lider av psykisk ohälsa eller missbruk. Men dessa grupper har vi svårt att nå fram till, särskilt i ett tidigt skede. I vissa fall finns inte kunskapen hur rätt målgrupp nås. Ibland behövs en naturlig plattform där barn och unga redan befinner sig och som vi kan besöka. Återigen kan det vara viktigt att samarbeta, kanske har en annan organisation tillgång till denna plattform? Då kan vi genom dem nå ut till barn och unga.



Lizen Alestam, Karlstad Innovation Park och Siri Hasting, Hyresgästföreningen
Oktober 2020